Efter en snabb genomgång av dagen begav man sig med bil in mot stan. Med flertalet fanor och två banderoller började man till fots röra sig mot en rondell som ligger precis intill flygfältet där majoriteten av bilträffens aktiviteter skulle äga rum.
Det tog inte många sekunder efter att personerna i en raggarbil fått syn på Tyrrunefanorna innan det plötsligt kom ”Vit Makt”-musik ur högtalarna på högsta volym. Kamraterna visste redan då att det skulle bli en lyckad dag och att man var varmt välkomna.
Väl vid rondellen intogs denna med fanor åt alla håll och två olika banderoller. Flygbladsutdelare ställde upp intill in- och utfarterna till rondellen. Av en ren slump befann sig en reporter från Aftonbladet bredvid samma rondell och hade med sig en frilansfotograf.
Dessa var i Västerås för att dokumentera bilträffen, men skulle nu istället tillbringa två timmar med att frenetiskt fotografera Motståndsrörelsen från alla tänkbara vinklar och även intervjua en aktivist angående terrorklassningen. I efterhand kan man konstatera att detta var förgäves då aktiviteten fick nationalsocialisterna att se alldeles för bra ut, så Aftonbladet skrev inte en enda stavelse om det.
Inom några minuter kom den första, av vad som under dagen skulle komma att bli en mindre armé, av systemets knektar för att se till att systemkritiker inte har det för trevligt. Till en början höll de sig åtminstone på utkanten, men ju fler de blev desto fräckare blev deras beteende. Aktiviteten fortgick dock med stor entusiasm från de förbipasserande raggarna och låtar med texter som skulle vara olagliga att yttra av nationalsocialister hördes många, många gånger.
De enda som var mindre glada över Motståndsrörelsens närvaro var funktionärer som jobbade med själva Summer Meet. Det påstods att en banderoll skymde skyltarna i rondellen och skyltarna flyttades närmare kanten samtidigt som kamraterna tog ett steg tillbaka för att underlätta för besökarna. Detta lät polisen ge sken av att vara väldigt viktigt, men det tog inte särskilt många minuter innan en polisbuss parkerade sig rakt framför banderollen och således skymde just den skylten som precis flyttats. Något klagomål till polisen om detta hördes dock inte från funktionärerna, som nu accepterade att besökarna inte skulle hitta rätt under dagen.
Banderollen syntes dock precis lika bra för förbipasserande en liten bit bredvid ursprungsplatsen, till raggarnas glädje och aktiviteten fortsatte som planerat. Mängder med flygblad och klistermärken sträcktes in genom rutorna på förbipasserande bilar vilka mottogs med stor entusiasm. Vissa var till och med så angelägna om att tillskansa sig något att de hängde ut genom fönstret och ropade.
Efter att ha stått i rondellen tillräckligt länge och fått väldigt positiv respons från raggarna på plats var det dags för en matrast. Självklart blev man förföljda av poliser i vanlig ordning, vilka passade på att trakassera kamraterna med sina ”rutinkontroller”. Detta hör dock till vardagen i dagens Sverige, och efter att blivit av med systemlakejerna tog man sig en kort bensträckare och lunch.
Därpå åkte man mer centralt i staden då det skulle vara organiserad cruising med diverse gamla bilar. Med fanor och samma banderoller som tidigare gick man längs med festivalgatan, där det ställts upp en väldigt många stånd med matförsäljning av olika slag, och delade flygblad till förbipasserande. Polisen var inte glad över detta och försökte hindra kamraterna från att gå vidare på den offentliga gatan, där tusentals andra människor gick fram och tillbaka, men motståndsmännen fortsatte bara på.
När man närmade sig en bro som går över cruisingvägen fick snuten panik och körde med flertalet motorcyklar mitt i gångbanan utan någon som helst tanke på andras säkerhet, bara för att komma upp till bron snabbast möjligt, där de sedan bara stod och glodde. Med banderoller och fanor åt båda hållen ställdes det sedan upp för allmänhetens beskådan och flygblad delades ut både på bron och i området intill.
Tillställningen gick väldigt lugnt till med många positiva reaktioner från personer i bilarna och de förbipasserande. Enbart en rasfrämling agerade störigt och försökte på något djurlikt sätt söka konfrontation, men drog sig likt så många före honom tillbaka när kamraterna inte backade.
Dagens höjdpunkt var när en bil bärandes på väldigt positiva ungdomar kom körandes mot bron. Bilen stannade strax innan, och en ung man hoppade ur bilen, för att visa upp sin tröja för kamraterna på bron. Tröjan föreställde en förbjuden symbol och efterföljdes av väldigt många förbjudna hälsningar både från mannen och en medpassagerare.
Tyvärr satte sig sällskapet åter i bilen igen och väntade en stund utan att åka från platsen, vilket polisen såg som ett guldläge att arrestera några för åsiktsbrott. Fem snutar och två polisbilar behövdes för att stå och förhöra en person åt gången för det hemska brottet att ha hälsat på kamrater. Det slutade dock inte där, utan snutarna väntade och väntade tills en kollega från bilinspektionen kom till platsen, då det helt slumpmässigt var av största vikt att besikta just denna bil och eventuellt ge den körförbud.
När man ropat glåpord och hånat polisens vidriga beteende ett tag blev det dags för att avrunda aktiviteten. Man begav sig från platsen och fortsatte dela flygblad på vägen mot bilarna. Längs med vägen kom en raggarbil körandes, som vid första anblicken av motståndsmännen bytte musiken som spelades i bilen. Från högtalarna kunde man höra ”Vit makt! Vit makt! Stövlarna går i takt!”, samtidigt som högerarmarna sträcktes ut genom bilen i möjligtvis olagliga vinklar.
Efter en väldigt lyckad dag åkte man gemensamt från platsen för en eftersamling i väntan på kvällens aktivitet, som blev något mer dramatisk och som det går att läsa om här.
